Semester

Efter några härliga veckor i solstaten så är det dags för en paus från solen - trodde jag. 

Resan bär av till Alpe D'Huez tillsammans med ett supergäng bestående av en brokig skara vänner och vänners vänner. Solen leker, livet steker på och det blir några riktigt bra åk, måltider och kvällar innan det bär av tillbaka till Florida igen - stolt, nöjd men inte särskilt utvilad.

En härlig utsikt från hotellrummets balkong

Från toppen kan man se gamla kändisar från förr, såsom La Grave

Vilar efter en 720

Liver är hårt i alperna

Den åttonde dagen skapade gud Racletteosten

Afterski på balkongen med hela gänget

Floridaholmarna

Efter en rätt tung vecka på många sätt bestämmer vi oss för att koppla av i tropikerna.

Vi packar bilen (som nu blivit ofrivilligt super size:ad en aning) och bränner ner mot Key West.

Det ska ta sex timmar, men vi inser snabbt att den tiden skulle kräva en rallybil och tävlingsbana. Vi får en fin åkning genom Miami downtown och efter ytterligare timmar och vätskepåfyllning inför kvällen börjar vi komma ut mot Florida Keys.

Drive-through spritaffär

Väl framme i Key West finns ingen tid att förlora så vi tar för oss av denna mysiga holme i Karibien. Vi går en del i Hemmingways fotspår och trängs bland alla snorungar som har spring break. 

Tillbringar sedan nästa förmiddag i solen och insuper mer manjana för att sedan hoppa in i bilen igen för att i sann tävlingstempo även få uppleva Miami.

Målet för Miamivistelsen är att besöka en av dom hippaste klubbarna och vi har bokat in oss på ett prisvärt hotell på South Beach. 

På vägen får vi reda på att Britney Spears spelar samma kväll i Miami och efter en karibisk middag och en kort barrunda så landar vi på en klubb som håller en efterfest i hennes ära. Hon är dock tydligen känd för att inte dyka upp på sådana, men stället är kul utan henne. 

 

En non-stop helg avslutas med bio på en som vanligt öde biograf. Det är bara turister som har råd att inte hålla i pengarna i dessa tider.

Snälla Hulken, slå mig inte mer ...

Orlando anses vara världens största nöjesparkstad och den inhyser bl a Disney Land, Sea World och en uppsjö andra balla parker. Målet var dock denna gång Universals två nöjesparker Island of Adventure och Universal Studios eftersom dessa anses innehålla dom grymmaste berg-och-dalbanorna just nu. 

Efter en timme och tre vägtullar så anländer vi till Orlando en solig och varm lördageftermiddag. Vi tar in på hotell och knatar den sista biten till Universals nöjeskomplex. 

Den delen av Orlando som vi anlände till i början gjorde oss oroliga att man höll på med kärnvapenprovsprängingar just idag, men det var bara att alla människor redan gått in dit vi skulle. Vi väljer att besöka Island of Adventure först och kliver kaxigt glada på den första attraktionen som vi stöter på. 

Efter en timmes kö får vi äntligen kliva på berg-och-dalbanan The Incredible Hulk. 

Den såg inte så värst inkredibel ut när vi såg den från kön; men när vi slungas iväg i en omänsklig acceleration så är det inte långt borta från gråt. Det finns inte en enda platå av lugn under hela resan och ingen tröst efteråt heller, men ändå en väldigt häftig upplevelse.

Precis 'utskjuten' och upp och ner.

Vi varvar ner med lite mer lugnare Jurassic Park grejer för att sen åka en till klart godkänd berg-och-dalbana där man hängande i luften vilvlar runt ett annat tågset. 

Ett mirakel! Jesus formar sig på himmelelen.

Efter att ha tagit ett lagom dåligt beslut om att prova en av vattenattraktionerna lämnar vi Island of Adventure totalt dyblöta till förmån för Universal Studios. Vi provar den mest kända berg-och-dalbanan som heter Revenge of the Mummy. Där slungas vi bakåt och framåt i mörker ackompanjerat med eld och andra effekter. Väldigt effektfullt, men inte så hemskt att vi gråter. 

Efter lite andra biattraktioner tillbringar vi kvällen, fortfarande lite blöta,  kvar på området. Vi ser Pat Benetar uppträda för att sedan hastigt röra oss vidare till City Walk där en drös av klubbar pumpar ut musik och dryckjom. 

Somnar sedan sent och drömmer om Hulken som manglar oss gula och blå samtidigt som det väller in väta i byxorna.

En annan del av Melbourne

Efter att ha fått celebert besök från kalla landet i norr så passade vi tillsammans på att besöka lite sevärdheter i krokarna en fredagkväll. Melbourne är ingen metropol på något sätt, men det går att lapa både sol och öl i trevligt sällskap trots att medelåldern ligger på hisnande 48 år. 

Spöken vid hotellpoolen 

Cocoa Beach Pier

Dags att få lite fisk serverat.

Ställena stänger två, men det går att sudda på rätt bra ändå.