Efter att ha dammsugit hela östra kusten i Florida så är det äntligen dags att besöka the West Side. Bilen packas och via Orlando nås Tampa och Clearwater lagom på eftermiddagen. Tar in på Grand Hotell så klart - "värdigt" namn på ett rätt kitchigt hotell ... att ha romerska pelare och hängande sammetsvolanger i lobbyn kan bli väldigt fel. Lite som ett lyxhotell i Bangladesh.
Sen blir det att kolla in Clearwater Beach. Västra sidan är snäppet tjusigare än den östra. Det är lite mer lummigare och finare, men lite mer exploaterat. Det var lite såhär jag hade föreställt mig Florida i allmänhet innan jag satte min fot här.
Kvällen startas med en taxiresa där en skum taxiförare håller en åjar-monolog om att för mycket svarta bor i området. "U can't truss'em". Men det blir bättre med en riktigt god fiskrätt och lite promenerande längs stranden.
Resan till Clearwater (som förresten är högkvarteret för Scientologerna) är bara en rökridå. Den riktiga anledningen till resan väst är nämligen att få simma med manatees - sjökor. Nästa stopp blir därför, efter en hel del irrande, Crystal River. Där hänger det nämligen en massa sjökor som man kan kolla in. Anländer sent så det blir att loja lite på stranden och invänta snorkling nästa dag. För att få lite sömninspiration så tillbringas kvällen i hotellbaren brevid ett biljardbord.
Läget är stabilt.
Tidigt på söndagmorgon är det dags att sätta på sig grodmanskläderna och bege sig ut på tur. De stora liven är inte så svåra att hitta då de verkar gilla att latja runt på ytan rätt mycket. Efter en stund får hela gänget hoppa i och snorkla med sjökorna som är totalt ofarliga. De har ingen koll alls på hur man anfaller eller är aggressiv, vilket gjort att dom varit urlätta byten för jägare. Problemet är att sikten är urdålig (ca 1 meter) vilket blir väldigt ruggigt när man helt plötsligt får ett sjökohuvud framför sig. Dom är gigantiska och jättefina. Kaptenen på båten har svårt att inte prata precis hela tiden - i värsta göteborgarmanér kackar han ur sig totala meningslösheter som "I was told this funny story - it was so funny so I laughed. I like funny stories like that". Bättre att hänga med dom lugna sjökorna istället.
Manatee-"spår"
Sjöko som är uppe för att ta lite frisk luft.
Anledningen till den dåliga sikten är förmodligen att det är torrperiod och låg vattennivå ...
Resan fortsätter sedan till Orlando och Seaworld - det går inte att få nog av sjökor!
Den stora behållningen förutom sjökor är två shower - en med delfiner och en med späckhuggare. Det hela är helt fantastiskt koregraferat - man sitter där och nästan gråter för att det är så pampigt och häftigt. Delfinshowen har ett helt sjukt bra crescendo där en drös med delfiner hoppar omkring samtidigt som två delfiner simmar under vattnet i en spiralrörelse och puttar framför sig en snubbe som har fötterna på deras nosar samtidigt som det flaxar omkring en massa färggranna fåglar över arenan. Allt detta till Disney-musik och leende akrobater.
Späckhuggarshowen är ännu bättre. Den stora stjärnan där är utan tvekan Shamu som är en jättestor späckhuggare. Efter att dom vanliga späckhuggarna showat klart så blir det stående ovationer när han dyker upp efter att hela publiken dansat en speciell dans och skriker "Shamu". Jag vet - det låter plastigt, men det är otroligt mäktigt. Barnen och jag älskar det. Det Shamu tycker är roligast sen är att köra magplask och stänka ner alla åskådare.
Shamu is in the ... pool.
Ååh ...
... hej!
Efter en fullspäckad dag i vattnet så är det med delfinleende på läpparna som man somnar hemma i Melbourne igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar